"Men ingen ting arbetade jag wed denna Riksdag så trägit uti, som skrif- och tryck-friheten."

Anders Chydenius 1729-1803

En son av nyttans tidevarv


Anders Chydenius föddes 1729 i Sotkamo och växte upp i Kuusamo där han far Jacob Chydenius blev kyrkoherde 1734.

Enligt tidens sed fick Anders först undervisning i hemmet och gick därefter i skola i Uleåborg och Torneå. Sina universitetsstudier avlade han i Åbo och Uppsala. Han studerade bl.a. matematik, naturvetenskap, latin, teologi och filosofi.




Som nyutexaminerad utsågs Chydenius 1753 till predikant i Nedervetil kapellförsamling i Österbotten. År 1755 gifte han sig med Beata Magdalena Mellberg, som var dotter till en handelsman i Jakobstad; paret fick inga barn.

Chydenius är en typisk representant för ”nyttans tidevarv”. Genom eget exempel försökte han sprida upplysningsidéerna till allmogebefolkningen; han dikade ut kärr, testade nya djurraser och växtslag och tog i bruk nya odlingsmetoder. Han började också skriva om dessa ämnen.

Chydenius försökte också tillämpa medicinska rön i praktiken och var en av pionjärerna i kampen mot smittkopporna.




Radikalen


I början av 1760-talet började Chydenius också skriva om samhälleliga frågor. Han valdes till riksdagen 1765–66 i Stockholm i syfte att där kräva rätt för de österbottniska städerna att fritt få bedriva utrikeshandel. Till slut avskaffades ”stapeltvånget” vilket hade stor betydelse för de österbottniska kuststädernas och hela områdets senare utveckling.

Chydenius deltog mycket aktivt i riksdagsarbetet 1765–66. Han publicerade ett flertal skrifter som kritiserade den ekonomiska politik som byggde på regler, begränsningar och monopol. Den mest kända av de här uppseendeväckande skrifterna är Nationella vinsten.

Chydenius motsatte sig skarpt de begränsningar yttrandefriheten omgärdades av och föll själv offer för dem. Han blev utesluten ur prästeståndet och fick lämna riksdagen på grund av att han i en penningpolitisk skrift hade kritiserat ett ständerbeslut.

Chydenius deltog igen i riksdagarna 1778–79 och 1792. Han försvarade kraftigt tjänstehjonens mänskliga rättigheter och krävde en friare arbetsmarknad. Chydenius var också pionjär på religionsfrihetens område och krävde att inflyttande icke-lutheraner och judar skulle ha rätt till fri religionsutövning.




Herden


Från år 1770 verkade Chydenius som kyrkoherde i Karleby och såg församlingsarbetet som sin främsta uppgift. Chydenius utmärkte sig nu även som predikoförfattare och deltog aktivt i det lokala musiklivet. Han ledde en egen orkester som gav konserter i prästgårdens sal.

Han fortsatte att skriva aktivt och behandlade nu bl.a. lantbrukets utveckling, salpetertillverkning, koppympning och bosättandet av Lappmarken. Under sina sista år ledde han många byggprojekt, bland annat utvidgningen av sockenkyrkan. Chydenius dog 1803.

+